söndag 20 mars 2011

Snösmälting

Nu har börjar vintern äntligen ta slut. Två dagar med gassande marssol har satt fart på snösmältningen. Visserligen är de klara månljusa nätterna gnistrande kalla men det kompenseras väl med de soliga dagarna.

Min trädgård har ännu inte några vårblommor - den ligger lite för skuggigt och utsatt. Solen står ännu ganska lågt men mitt på dagen så når strålarna fram även till min trädgård och sätter fart på snösmältningen. Det droppar och porlar och småfåglarnas kvittrande är ett vackert ackompanjemang.

1.) Snödriva efter takras
Det ligger fortfarande kvar en driva på balkongen. Snön som rasade från taket blev till en driva som var en dryg meter hög när den var som störst. Så här med facit i handen kan man konstatera att tak inte skall luta mot någon utbyggnad, typ plasttak, växthus eller balkong. Snö är tung och kan förstöra mycket.

 2.) Trädgårdsmöbler
Trädgårdsmöblerna fick stå ute denna vinter. Inte helt lyckat men snön kom så snabbt i november. Det ser ut som om de har klarat sig och behöver bara tvättas av med lite såpvatten längre fram i vår.

 3.) Behandlat trägolv
Alla som minns sommaren 2010 kommer ihåg att den var väldigt varm och torr. När torrperioden hade varat ett par veckor så såg mitt obehandlade balkonggolv väldigt sprucket, grått och eländigt ut. Jag köpte träolja med pigment i och oljade golvet två gånger och jag vill lova att det torra trät sög åt sig olja.

4) Oljan fungerar
Nu går det att se att denna oljebehandling gett resultat - smältvattnet ligger som små sjöar på trät och de torra ytorna är verkligen torra.

 5.) Smältvatten
Under balkonggolvet finns det plåtar som leder ned smältvattnet i stuprör. Det droppar på ganska bra i dessa stuprör just nu. Hela entregången har blivit snöfri.

 6.)Krukor ute
I vårsolen såg mina krukor vid entrén lite vissna och tråkiga ut. Ljungen börjar torka och vissna och tuvan med prydnadsgräs (blåsvingel) ser ganska torr och vissen ut. Men ännu är det för tidigt att sätta ut något nytt och trevligt i krukorna.

 7.) Val av material till entrétrapp
Ett av mina högst prioriterade projekt just nu till våren är entrétrappan. Just nu består den endast av en betongklump. Planen var att den skulle kläs med granit. Men det har inte blivit gjort och dessutom visade det sig att betongklumpen blev ca 1 cm för hög för de 3 cm tjocka granitplattorna. Nu har jag andra planer och funderar att klä trappan i samma klinker som jag har inne i hallen. När dörren är öppen skulle utetrappan se ut som en förlängning av hallen.

8.) Ytskickt entrétrappa
Ytan på trappan slarvade jag med när jag gjöt den. Tror och hoppas att sättmassan för klinkerplattorna fyller ojämnheter så att jag trots allt får en plan yta.

lördag 12 mars 2011

Planer & förberedelser inför våren 2011

I huvudet har jag planerat vad jag skall pyssla med i vår. Planen är att anlägga en grusgång och en gräsmatta på husets östra sida. Ett par rabatter inom samma område är också inplanerade.

Jag har redan grusgång runt husets tre övriga sidor och skall fortsätta med samma grus på denna sista gång som får löpa längs husväggen. Alla grusgångar är inramade med storgatsten som gjutits fast som en avgränsning mot gräsmattan.

1. Storgatsten som ram
Den här bilden visar hur storgatstenen ligger ganska djupt negrävd. Tanken är att det skall vara lätt att klippa gräset över stenen och det skall vara ett effektivt hinder för att hindra gräsrötternas krypande in i grusgången.

2. Gatsten
Jag har precis gjort sässongens första inköp av material - gatsten. Denna gatsten skall jag bära upp till baksidan av huset (östersidan) och gjuta fast som gräns mellan gräsmatta och grusgång.


3. Kvalitet
Den allra vackraste och dyraste gatstenen är den begagnade. Begagnad gatsten har slitits mjuk av hästar, skosulor och bilar under många år och är mjuk och skön att gå på. Jag blev överlycklig när jag fick tag i säckarna.


4. Verktyg i vila
Cementblandaren  och skottkärran har fått vila uner hela vintern i carporten. Borstade bort lite spindelväv och konstaterade att däcket behövde pumpas men grejorna är definitivt beredda på en ny tuff sässong.


Växterna trotsar snön

Det har varit rejält kallt och snöigt sen november. Jag tyckte kylan och snön kom lite väl tidigt i höstas. Nu börjar jag emellertid hoppas på våren efter att ha sett några små tecken på liv.
1. Ogräs
Ogräs verkar vara tåligt och livskraftigt. På ett ställe vid garaget där snön höll på att smälta kunde jag se friskt ogräs som tittade fram.


2. Gräsmattan
Det lilla som blottades av gräsmattan såg också friskt och grönt ut. Är det så att även gräsmattan kan ha överlevt vintern?


3. Prydnadsgräs
Grässtrån som INTE överlever snön och vintern är mitt elefantgräs. Men hittils har det bara varit att rensa bort de vissna gräset på våren så kommer det nya och friska strån som växer så man nästan hör hur det knakar.


4. Silverarv
Snön ligger tung på Silverarvet (Cerastium tomentosum). Denna krypande, mattäckande blomma är min trognaste vän och sviker aldrig. Perfekt för en sandig solig tomt.


5. Takras
Denna vinter har det varit stora mängder snö på taken. Jag har varit uppe och skottat vid ett tillfälle men det kom lika mycket snö igen. Nu har marssolen gjort så att all snö glidit ned från taket och bildat en stor kompakt snödriva. Under denna driva finns en perennrabatt med och dessutom några buskar som jag planterade i höstas. Perennerna kommer nog att klara sig men buskarna ser ut att ha blivit sönderbrutna.


6. Snöhögar
Samma sak gäller på framsidan där snöhögarna från skottningen av balkongen ligger. Här under ligger gräsmatta. Dessvärre brukar det bli en del snömögel just där snöhögarna legat. Skall försöka sprida ut dem när solen har fått jobba bort snön lite mer.


7. Kompost
Jag är lycklig ägare av en kompost. Den här modellen klarar både hushållskompost och vanlig trädgårdskompost och det går undan och blir rysligt varmt i den när den funkar som den ska. Som ni ser så kör jag den inte på vintern. Med en sandträdgård är detta den bästa pryl man kan önska sig. Att jordförbättra med kompostmaterial är rysligt efektivt.

Wallenbergs mausoleum

Idag tog dottern och jag en promenad i solskenet och styrde våra steg till en kulle i närheten - Malmvik begravningsplats.
Varje dag på väg till och från jobbet passerar jag den här kullen med ett mausoleum på toppen. Det ligger så fint med utsikt mot sjön. Jag har aldrig tagit mig tid att stanna och titta men idag gjorde vi slag i saken och begravningsplatsen fick bli vårt utflyktsmål.

En allé med höga, yviga tujor leder fram mot begravningplatsen.  Några trappor i avsatser leder upp till mausoleet.
På baksidan av mausoleet, i österrsluttningen, ligger det flera gravar vackert belägna.

Dottern studerade alla inskriptioner och var förundrad över hur många som låg begravda här och vilken roll i samhället de har haft.

För den som vill veta lite mer om släkten Wallenberk kan ni bla hitta information på wikipedia. Klicka på länken.

Min utsikt förändras ....

... beroende på vilken årstid det är. Just idag - en härlig marsdag - så ser jag torkad vass som vajar i vinden runt en frusen och snötäckt vik.

onsdag 9 mars 2011

Varför väljer vi att bo där vi bor?

Jag läste någonstans något om att våra förfäder föredrog att bo med närhet till vatten. Jag tror nog att vi moderna människor har samma primitiva instinkt. Jag vet inte vad det är som lockar men håll med om att det har sin tjusning på sommarmorgonen när dimman lättar på en spegelblank yta och på kvällen när solstrålarna glittrar i krusningarna.
 1. Utsikt
Det var den här utsikten som lockade när vi hittade tomten. En liten mälarvik - igenvuxen men ack så skön att vila ögonen på. Det där med en tomt med sluttning och sand tänkte jag inte så mycket på just då.

2. Utsikten idag
Numera skymms samma utsikt av en garagegavel. Det har sina fördelar eftersom det går en väg mellan garaget och sjön. Garaget fungerar som ett utmärkt bullerskydd och dessutom tar garaget upp en hel del av sluttningen.


3. En skyddad plats i solen
Bredvid huvudentrén finns två gungstolar. Här kan jag sitta och se solen gå ned över viken. Till vänster syns en del av den första Megawall-muren som byggdes för att fånga upp höjdskillnaden mot grannens tomt. Det finns en fördel med alla dessa murar - de är ca 70-90 cm höga så jag slipper kröka rygg då jag rensar ogräs i rabatterna.


4. Bit för bit ...
För att inte ge upp så har jag bestämt mig för att anlägga tomten bit för bit. Alltså att se till att ett par kvadratmeter blir klara - riktigt klara - innan man ger sig i kast med nästa projekt. Ungefär som när man bygger ett stort pussel. Det innebär nu (efter snart 4 år) att jag både har grundläggande anläggningsarbeten på programmet i sommar men att jag också får roa mig mer traditionellt trädgårdsarbete - plantera, vattna, klippa gräs och påta i jorden.


5. ...mera sten
Jag har valt att täcka en av rabatterna med marmorkross (se också bild 2 som visar rabatten ovanifrån). Min tanke var att det skulle se ljust ut då murarna ibland i vått tillstånd kan bli ganska mörka och de vetter mot norr. Så här i efterhand så blev det nog inte så lyckat att blanda allt för många olika sorters sten. Här kommer jag förmodligen att byta marmorkrosset till gårdsgrus som passar bättre med mina övriga anläggningar.


6. Rådjurssäkert
På det högst belägna murkrönet kan jag välja växter som rådjuren normalt mumsar i sig tex tulpaner och kärleksört.

Jag är väldigt glad att jag bor där jag bor - trots allt arbete som jag vet ligger framför mig. Just nu kan jag varva jobb med vila och trädgårdsnöje. Visst är jag lyckligt lottad!?!

Det finns somliga som river murar och andra som bygger .....

.... jag tillhör de som bygger murar.

Tomten består alltså av sand och har dessutom en ganska brant lutning. Det innebär att det är en del pyssel med att försöka hålla sanden på plats innan det går att anlägga någon form av trädgård. För att försöka visa en del av den resan har jag samlat några "före-efter"-bilder så ni förstår vad jag menar.

1. Husgrund
Grävskopan kom och började gräva sig nedåt i backen. Jag trodde att de hade mätt fel när jag såg hur djupt de behövde gräva för att få rätt sockelhöjd på huset. Insåg få att den nya efterlängtade trädgården låg många år fram i tiden. Här på bilden har grunden har gjutits och suterängsidorna är på plats.


2. Första stödmuren vid groventré
Väldigt tidigt kom snickare och markanläggare och klagade på att sanden "rann" ned mot huset. Väldigt snabbt fick vi ansöka om bygglov för den första stödmuren som skulle hindra sanden från att täppa till groventrén.



3. Groventré just nu
Den här bilden visar hur groventrén ser ut idag. Det är inte riktigt färdigt men resultatet blev en väldigt skyddad entré där vi har lagt ett golv av granit och har möjlighet att förvara saker. Min plan är att få upp krokar på väggarna och förvara mina trädgårdsredskap lättillgängligt.


4. Första gjutna trappan
En investering som gjordes tidigt var cementblandaren - numera en trogen vapendragare som blandat tonvis med betong. Detta var den första trappan (tillika stödmur) jag gjöt. Den blev inte så vacker men jag var nybörjare och insåg inte vilka krafter man jobbar med när man gjuter. En gjutform av den här storleken måste vara oerhört stark och välbyggd. Börjar den spricka upp medan man gjuter får man enorma problem och det finns liksom ingen återvändo.


5. Samma trappa ett år senare
Ett år senare har trappan vuxit och bildar samtidigt en gjuten bas för den stödmur som samtidigt byggts mot grannens tomt.


6. Samma trappa idag - mars 2011
Just idag - en solig marsdag - så ligger trappan inbäddad i snö. Den används inte på vintern eftersom den bara leder upp till min altan/balkong.

7. Stödmurar
Just nu ligger större delen av trädgården inbäddad i snö som sakta men säkert håller på att smälta tack vare marssolen. På den här bilden kan  man se vilken höjd grannens tomt har i förhållande till vårt hus. Så här i efterhand kan man konstatera att hela vår bottenvåning borde ha varit ett källarplan.

Hur äter man en elefan? Man kan inte äta hela i ett enda stycke - det gäller att ta den bit för bit och tugga noga. Till slut är den uppäten. Detsamma gäller då man anlägger en trädgård.

fredag 4 mars 2011

Tripp, trapp, trull .....

Det finns ytterligare ett påbörjat projekt på tomten - entrétrappan.
En anläggningsfirma anlitades för att få trappan på plats. Även en stödmur påbörjade hantverkaren med - sen tog mina pengar slut! Så nu blir det till att jobba på egen hand både med att dra in lite nya pengar och få resten av stödmurarna på plats.

 Trappan är byggd av granitblock och är 2,20 meter bred. De få meterna fram till dörren består av en lika bred gång av gatsten. Stödmurarna är byggda av lättbetongblock som sedan har putsats. Baksidan på stödmurarna är putsade och har fått två lager kall asfalt. Dessutom sitter en platonmatta mot muren och mot mattan ligger singel - allt för att undvika fukt som skulle kunna spränga sönder.

Det blir väldigt mycket stödmurar på tomten. Jag har valt att blanda vita putsade murar med murar byggda av betong (Megawall). Att bara välja tex vita murar hade gjort hela trädgården till ett ställe som skulle passa bäst vid Medelhavet. Bara Megawall-murar skulle också ge ett väldigt tungt intryck.

Hoppas kunna lägga upp en bild om ett par år (!) då hela framsidan är färdig.

Lägga kullersten - stenkul pyssel!

Det finns en fördel med att ha en tomt som är en fd grusgrop: man blir självförsörjande på sand och sten i alla sorlekar!

Så..., man tager vad man haver när man anlägger sin trädgård. Jag tänkte passa på att visa mitt första kullerstensprojekt som jag gjorde bakom garaget. Anledningen till att jag började bakom garaget var att jag inte visste om det skulle bli snyggt och funka. Ser det för illa ut så är det i alla fall dolt bakom garaget.

1. Led bort vatten
Gräsmattan sluttar mot garagegaveln. Garaget är ett suteränghus som fungerar som en stödmur så. Men då gräsmattan lutar lite mot garagegaveln så finns alltid risk för fuktskador. Därför har jag mot gaveln gjort ett litet dike i kullersten som skall säkra upp så att eventuellt vatten rinner från garaget ned i diket. På första bilden har jag börjat med kullersten och ett litet trappsteg ned från gräsmattan.


2. Skapa trappsteg
Om man förflyttar sig till andra hållet så syns trappsteget lite bättre. Det har jag byggt i stående storgatstenar som jag gjutit fast i cement så att de bildar en kant mot gräsmattan.

3. Det här behöver du för kullerstensläggning
Vad behöver man då ha? Jo - till att börja med '

a) rensas hela ytan på ogräs.

b) Sen ser man till att det inte finns något jordlager som frosten kan spränga sönder. Även här kan jag skratta mig lycklig eftersom jag slipper gräva tung lerjord - jag har ju bara sand!

c) Lägg på en markduk.

d) Häll sättsand på duken (jag slipper köpa sand eftersom jag har prima sand själv)



4. Att sätta stenen
När jag lägger kullersten brukar jag blanda cementpulver i sanden och "torr-lägga". Alltså inget vatten - jobba enbart med en blandning av torr sand och torr cement. Det behövs inte så mycket cementpulver. När man avslutat jobbet kan det spolas med vatten. Då brinner sand och cement ihop och det blir en lagom hållbar stensättning. Det bästa är att den är lätt att bryta upp om man skulle tröttna.


 5. Förbered planteringsgrop
Jag förberedde en del planteringsgropar innan jag lade på markduken. Det innebar att jag grävde en ordentlig grop och fyllde med fin kompostjord. Därefter lade jag över markduken och satte stenen men lämnade en ring så att jag sedan - när jag inhandlat växter - bara behövde skära bort markduken och plantera.

 6. Välj sida på stenen
När man sätter kullersten är det som att lägga pussel. Titta på varje sten och försök hitta den slätaste eller vackraste sidan. Sträva efter att sätta stenarna så tätt som möjligt. Knacka ned dem med en stenhammare så att hela ytan blir så jämn som möjligt. Om du kan sätta ned stenen på högkant sitter den bäst.

7. Nytta med nöje
Det tar lite tid och man får bära en hel del sten. Men det är roligare än att träna på gym. Här ovan har jag satt kullersten längs en lång bit av garaget. På ytan mellan muren och kullerstenen skall det bli en liten grusgång med gårdsgrus.

8. Fixera de formgivande stenarna
Här håller jag på att gjuta fast stenarna till trappsteget. Dessa gatstenar har jag gjutit med riktig betong så att de sitter ordentligt. Även de stora stenarna mot trappstegets kant mot kullerstenen har jag gjutit fast i betong så att det inte skall pressas sönder.

 9. Ogrässpärr
När cementblandaren var igång så passade jag på att gjuta ett par trappsteg till. Dessutom gjöt jag fast en rad med betongstenar som fick bilda gräns mot grannens tomt. Förhoppningsvis stoppar det även mot ogräsrötter.

10. Dekorstenar
Här passade jag på att ta några bilder från andra sidan av garaget - den del som vetter mot vägen. Här har jag också lagt sten av olika storlekar, även dessa hittade på tomten. Hela anrättningen är inramad med storgatsten som jag gjutit fast. Men de stora stenarna behöver inte gjutas - de väger flera hundra kilo styck och har flyttats dit med grävskopa.

 11.  Gräs och grus
Vanligt gårdsgrus har fått fungera som underlag för mina grästuvor: Blåsvingel (uppdrivet från frö) och Elefantgräs. Rabatten som ligger ovan har en nyplanterad Rubekia (Magnus). Bakom syns ulleternell, även den en av mina favoriter.

 12. Plantera i planteringsgroparna
Så var det då dax för plantering. Jag skar bort markduken och vattnade ordentligt i planteringsgropen. En röd perukbuske fick äran att i framtiden stå och dölja infarten till gången bakom garaget.

 13. Färdigplanterat
Så var äntligen plantorna på plats i planteringsgropen. Blev inte färdg med gången. Nya tag skall tas i vår då kullerstenen skall läggas färdigt och trappstegen bli klara.

14. Mer om kullerstenssättning
För den som vill läsa mer om kullerstenssättning finns följande länkar
http://www.husohem.se/Fixa/Gor-det-sjalv/Lagga-kullersten/
http://smalltownstyle.blogg.se/2010/june/att-stenlagga-en-tradgardsgang.html
För er som vill göra något helt annat - bo i Tentipi på en egen ö i Jämtland tex